Vissa dagar varken vill jag eller har lust att göra några "måsten". Den här dagen var en sådan dag. Hamnade i ett tillstånd som sa: "skiter i vilket", "bryr mig inte", "vill inte", "har ingen lust", "orkar inte" till alla måsten.
Ganska skön känsla faktiskt.
Så jag tog itu med mitt kära badkar! Så eftersatt och bortprioriterat som det varit i.....några år nu, tror jag..
Allt ogräs bort och alla gamla attiraljer ("inredning") urtaget. Jorden var ju helt uttorkad och full med rötter och antagligen noll näring. Fyllde upp med ny jord (den gamla fick vara kvar bortsett från en och annan rotklump). Jag planterade sedan ner den kära Snöflingan som var tänkt att ha i ampel.
Alltså, jag är ganska värdelös på amplar. Blommor i amplar är fina när de tas om hand på rätt sätt men de är vanskliga att sköta. Jag brukar glömma bort att de skall ha vatten och eftersom det ofta blåser så mycket så hänger och slänger de fram och tillbaka och.... Nä, amplar är inte min grej. Därför, kära Snöflinga (längst bort till vänster), får du bo i badkaret.
Tillsammans med andra inneboende:
Flaggans symbol är "Hej kompis!"
Den gröna växten (ovan) in mot väggen är en daggkåpa och den har en alldeles egen ramsa som man kan sjunga eller läsa om man vill: "En daggkåpa ville jag vara - och bära daggpärlor klara. I kjol så fin med uddig kant - det skulle vara fasligt grant" (text Lena Anderson, ur boken "Majas Alfabet"). Jag fastnar ofta, ofta i den versen, tycker den är så fin 💗
Trollungen gungar i sin kokos-gunga 😊
Shhhhh... the fairies are sleeping
Trollemor är smart, hon tar skydd mot regnet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar