Startskottet har gått!

Nu skall här rensas i röran!
Börjar utomhus och får iväg en hel kärra med allsköns saker som bara liksom blivit placerade i uthusen "om-ifall-att". Till återvinningen med det! Vi brukar åka några gånger per år och jag har nu förstått att det är ens TÄNK som är lite galet. Jag menar så här: Jag/han/hon/den/det/hen rensar och slänger och det känns så bra. Sen samlar jag/han/hon/den/det/hen på sig NYTT "skräp" under nästkommande år eftersom man inte ändrat sitt tänk! Och tänket är såklart undermedvetet, det här: "om ifall att". Ett annat faktum är att alla blir hemmablinda. "Skräpet" som aldrig används men som KANSKE kan vara bra att ha nån gång i framtiden, det syns inte just pga hemmablindheten. Men det gäller nog att väcka sig själv, bli medveten och öppna sina ögon för allt skräp som håller tillbaka energiflödet. 
Så bortsett från den årliga utrensningen i uthusen så har nu startskottet gått vad gäller inomhusskräpet. En, för mig, symbolisk bild kommer här:

En liten plastdetalj, en minimal hårklämma som suttit naglad på en snirklig stålram runt badrumsspegeln i.....hundra år? Jag har sett den i alla år och inte brytt mig. När jag t.ex.  våttorkat snirklarna på spegeln så har jag lyft bort hårklämman och sen.....satt tillbaka den! BUT WHY??? Ingen aning. Nu kan det ju tyckas att det inte är något att bry sig i men det är det! För det är mitt STARTSKOTT till att fortsätta slänga, röja, ge bort, sälja....whatever. För varför ska prylarna finnas i mitt hem utan användning när någon annan kanske har användning av dem (kanske inte just denna lilla hårklämma då men)? Jag menar att när man har saker som man egentligen inte behöver så vill jag tro att sakerna i sig blockerar energiflödet i mitt liv. Sant eller falskt, startskottet har gått och den lilla hårklämman är symbolen för det.

Bl.a. ett konvektorelement, boxningshandskar för barn, en glaserad järngryta från mormor, matskålar till stackars parakiter i bur, en mini-step, en låda som börjar fyllas på med ärvt porslin, en stöveltork (ej i bild)... Det bara rullar på. Senare öppnade jag en garderob. Där stod en hel del tomma toarullar som jag tänkt ha nån gång. Nej, släng. Jag kommer aldrig att lida brist på tomma toarullar. Kasta bort, släpp in luft, låt energin få flöda lite friare...
Detta är bara början.