"Jag", "Du", "Olle", "Lisa" or who the hell anyone

Att aldrig släppa kontakten med sig själv...
...ja, det är banne mig svårare än man vill tro, kanske..
Dagens fotoutmaning är: "Part of me" och jag kan ju göra det enkelt genom att fota min hand, fot, kind, mitt öra, ben eller whatever men det kändes så tråkigt att jag tänkte strunta i hela "dagens utmaning". Men så kunde ju min hjärna i vanlig ordning inte låta bli att springa iväg i tankarna. För det kändes ju ändå som en utmaning. "Part of me" kan ju lika gärna vara en annan slags integrerad "sak"/tanke som är en del av mig. Men jag orkar inte förvandla det till ett FOTO just nu, även om det är en sann och kul utmaning! I så fall måste jag vara sjukskriven eller arbetslös eftersom den största delen av min kraft läggs på jobbet (tyvärr), vilket många glömmer.
Därför skrev jag ned några rader/tankar på ett papper (i all ÄRLIGHET - ordet jag glömde!) som jag sen fotade:

Så är det för mig och jag måste tillägga att i ordet "Respekt" innefattar även konkreta, fysiska handlingar som visar att jag bryr mig. Och DEN är tydligen hos vissa svår som FAN!
Respekt betyder inte enbart att hålla sig undan "av respekt". Det kan lika gärna vara tvärtom. Jag visar intresse och ställer frågor, jag visar att jag bryr mig genom att INTE dra mig undan och "låta sakerna bero". Jag visar och ger respekt genom att VISA OCH TALA OM att JAG BRYR MIG och undrar och ställer frågor.
Drar man sig undan signalerar man ointresse och då försvinner intresset och respekten och in träder besvikelsen . Så nu kommer da capo UTAN al fine, gånger tre ta mig fan:

Drar man sig undan signalerar man ointresse och då försvinner intresset och respekten, och in träder besvikelsen.

Drar man sig undan signalerar man ointresse och då försvinner intresset och respekten, och in träder besvikelsen.

Drar man sig undan signalerar man ointresse och då försvinner intresset och respekten, och in träder besvikelsen.

SÅ är det! 
Minsann.