I stöket hos mig

Jordkällaren är en riktig barnkammare!

Moder Meta Menardi, Källarspindel, som trivs i mörka och fuktiga miljöer, såsom källare, gruvor och grottor. Vår jordkällare har ganska många sådana här invånare och de verkar ju trivas. Jag har inga som helst problem med vare sig spindlar, möss eller ormar så därför kan jag utan tveksamheter knalla iväg hit för att hämta mig en perfekt kall öl när jag känner för det!

Häromkvällen var jag på väg till jordkällaren men fick syn på något som fick mig att rusa tillbaka in igen för att hämta kameran:

En Rovspindel (Pisaura mirabilis) förstod jag efter en del googlande. Så tuff!! Den satt på Stormhatten som växer längs muren. Snacka om rufsig kalufs! 
Det här tycker jag är intressant: 
"Hanen erbjuder inför parningen honan en friargåva, ett nyss dödat, inspunnet byte. Om honan är hungrig tar hon emot födan och medan hon äter passar hanen på att para sig med henne. Detta ökar hanens chanser till en framgångsrik fortplantning och ger honan ett välbehövligt proteintillskott.
Honan lägger ner ganska mycket tid på avkomman. I början bär hon omkring äggen i käkarna i en äggsäck, som hon håller skyddad under sin egen kropp. Då kläckningen närmar sig bygger honan ett så kallat vårdnät eller bonät, i vilket äggsäcken sedan hängs upp. Honan överger dock inte äggen i och med detta, utan håller sig kvar i närheten av nätet och fortsätter att vaktar äggsäcken. Efter kläckningen tillbringar de unga spindlarna en dryg vecka i vårdnätet innan de lämnar det för att börja ett självständigt liv." (wikipedia)