I stöket hos mig

Måndag kväll, så trött...
Hade klockan sagt 21 hade jag stupat. Nu säger hon bara 20. Och jag stupar ändå...men lägger jag mig nu vaknar jag antagligen alldeles för tidigt imorrn...Måste hålla mig vaken lite till alltså. Värdelöst. Så jag skriver lite.
Nu är snart inskolningarna över, bara en enda till som naturligtvis blivit sjuk. Då blir det förskjutning och förlängning, det drar bara ut på tiden. Men inget man kan styra över.
Var och hälsade på mitt gamla jobb idag och kände att det var gott att jag kommit därifrån. Denna ljudmiljö kan göra vem som helst utmattad. Dessutom är det nödvändiga samarbetet i huset såpass obefintligt att den psykiska miljön sänker istället för lyfter...!
Det skulle behöva röras om i den grytan ordentligt... 
Jag vet att den nya chefen försökt/försöker men det behövs mer. Mycket mer.

På det nya jobbet är så mycket så annorlunda men vi är fortfarande bara människor som skall samarbeta och samverka och det är en klurig sak för oss tvåbenta varelser. Vi gör kanske inte alltid så gott vi kan? Hur som helst är det än så länge ett lyft att ha fått komma dit, det är alltid spännande att få vara med om att starta upp något helt nytt.
Där inte någon av oss känner varandra sen tidigare. 
Där det inte existerar bestämmelser som: "Så här har vi gjort i tio år och det fungerar så bra - därför skall vi definitivt inte pröva något annat!". 

Som vanligt håller jag låg profil och tar mest in. Inte när det gäller själva jobbet. Men kollegorna.
Hm, vi får se tiden an.

God Natt!