I stöket hos mig

Lådor att plantera i

Hurra, hurra, min P kom en dag hem med dessa två övergivna materiallådor från sitt jobb. De var obehandlade och hade t.o.m. ett tillhörande lock! Här har vi nu behandlat dem med samma "recept" som till pallkragarna: 1 del träsprit + 1 del kokt linolja + 1 del tjära:

Nu får vi fundera på vad vi ska plantera i dem. Och var de skall stå!
Eftersom ingången till huset är världens tråkigaste beroende på att den vetter mot norr och det första man ser när man kommer hem så funderar jag på att placera dessa just där.
MEN! Då gäller det att hitta snygga växter som gillar i princip ständig skugga.....
Fundera, fundera....

Flera veckor senare...
Det bidde Tagetes...och de ställdes INTE vid världens tråkigaste ingång.....

Eftersom jag inte tänkte längre än min näs-längd... Skulle ju haft Tagetes ihop med morötterna men de (morötterna) har ju precis kommit upp och då vågar jag ju inte sätta ner stora "klumpiga" Tagetes där! Jag skulle ju sått Tagetes samtidigt som jag sådde morötter, ärt-hjärna :-D

Och de Tagetes jag köpt höll på att dööö av trängsel i sina pyttesmå sk "krukor" så jag var bara tvungen att hitta på något.

Nåja, eftersom jag ändå inte hade bestämt vad jag skulle ha i lådorna så spelar det ju faktiskt inte nån som helst roll att jag var (observera imperfektum) en ärthjärna.

Det är bara det att jag blir lite trött på mig själv ibland :-P

Nu får dessa stå tillfälligt för i år, på altanen med skuggigt västerläge. Så kan det gå när inte haspen är på...



Tranorna kommer! (tog vägen över oss i april månad...)

Gulsparv (Emberiza citrinella) - nyss hitkommen...?

Ishjärta...

Ett fynd med kameran på promenad hemmavid.

Det märkliga är dock att jag inte lade märke till själva HJÄRTAT förrän

jag laddat upp fotot på datorn...

Jag hade ju bara varit ute och fotat lite olika - för mig - vårkänslor

(t.ex. att isen ger med sig mer och mer)... Snacka om förvåning när jag

ser detta =O

Jag är en klippa...

...för barnen på jobbet.
Ni ska veta att detta skrivs av en som fått djupare och starkare insikter efter flera år. Det låter ju väldigt pompöst men den som känner mig vet att det inte är särskilt mäktigt. Jag har bara insett vilken makt jag (och alla andra vuxna) har kontra barnen.
Frågan är hur vi använder den makten?
Jag visar iallafall och ger 110% respekt med hela min själ och personlighet, med allt vad det innebär, och jag anser att det är A och O i mitt arbete.
(kräver naturligtvis detsamma tillbaka - men såklart med viss modifikation eftersom vi snackar barn här).
Är detta ett problem?
Jupp.
Inte vad gäller barnen eftersom jag, faktiskt, fungerar så som människa. Problemet är vad du får tillbaka...
Ja, inte av barnen såklart, för därifrån får jag tusenfalt.
Men från det så kallade överhuvudet. Kommunen får jag väl säga då, kanske. Staten är godtrogen.
Räcker så.
För nu.